Resedagbok från Kina
24/10-15/11 2009

Eleverna som reste från Barn och Fritidsprogrammet är Tove Arntzen, Felicia Aspensjö,
Yasmina Estay, Jasmine Lundberg, Erica Ullström samt Läraren Linda Rainsson

Inledning 

Under läsåret 08/09 undervisade jag en grupp tjejer från Barn & Fritidsprogrammet på Rönninge Gymnasium i kursen engelska B. Under kursens gång växte en idé fram om att göra treans projektarbete i ett annat land. Tills slut stod det klart att projektet skulle ske i form av volontärarbete på skolor i Kina där eleverna skulle undervisa barnen i engelska. Projektarbetets skriftliga del diskuterar och jämför engelskundervisningen i grundskolans år 5 i Sverige respektive Kina. Eleverna kommer även att producera en presentationsfilm inom ramen för projektarbetet där de delar med sig av alla upplevelser de fått med sig hem även utanför skolan. För att kunna göra dröm till verklighet sökte vi, i februari 2009, ett stipendium från Internationella programkontoret. I juni 2009 fick vi ett positivt besked på vår ansökan och i oktober 2009 åkte vi äntligen iväg på vårt tre veckor långa äventyr till Kina. Resans huvudsakliga fokus var att eleverna skulle skriva sitt specialarbete, genomföra sin praktik samt uppleva och dokumentera en liten del av den kinesiska kulturen, traditionen och landskapet. Det du inbjuds till att läsa här är elevernas egna tankar, upplevelser och reflektioner kring tiden i Kina. Läs och njut!/Linda Rainsson - Projekthandledare

 

Felicia, Tove, Linda och Erica promenerar längs Li-river.

 

24-25/10 Resan till Kina

Klockan 07.30 på lördagsmorgonen träffades vi på Arlanda för att checka in och påbörja den långa resan till Guilin. Efter drygt två timmars väntan inne på flygplatsen lyfte vårt första plan med landning i Zürich. Vi fick ca en och en halv timme i Schweiz, som gick åt till att ta oss från ankomsthallen till den nya gaten, då flygplatsen i Zürich är väldigt stor krävde den resan en kortare färd med en minitunnelbana. Sedan gick vi på nästa plan för den längsta flygningen, Zürich - Shanghai, drygt 11 timmar! Planet var betydligt större än det första och alla hade egen tv-skärm med filmer, spel och musik så det gick ganska bra att döda tid. Efter ca en timme uppe i luften blev det mycket turbulens och planet skakade en hel del, i både vertikal och horisontell riktning. Linda sa åt oss att titta på flygvärdinnorna för att se ifall de såg normala ut, ifall de såg ut som vanligt så kunde vi vara lugna. Vi var väldigt rädda men flygvärdinnorna verkade inte bry sig och efter ungefär en kvart började det lugna ner sig. När det var ca två timmar kvar av flygningen började det dock bli väldigt jobbigt, vissa av oss kunde inte sova och luften var väldigt torr.

Tidigt på söndag morgon, kinesisk tid, landade vi slutligen i Shanghai och alla var jättetrötta. En av de första sakerna vi gjorde var att gå ut och andas kinesisk luft, vi blev väldigt glada när vi upptäckte hur varmt det var, ca 25 grader, halv 7 på morgonen!  Det sista planet skulle gå 11 timmar senare så vi slog oss ner på ett par bänkar och vilade. De flesta sov ett par timmar men alla lyckades inte somna och hade senare på dagen väldigt stor sömnbrist. Det fanns nästan inga affärer eller något annat att fördriva tiden med så en hel dags väntan var väldigt jobbigt och påfrestande.

Det sista flyget var ett inrikesflyg mellan Shanghai och Guilin och tog ca 2 timmar och 20 minuter. Alla var väldigt trötta och ville bara komma fram så när flyget blev försenat och vi inte fick någon information på engelska blev vi ganska irriterade. En halvtimme senare än väntat fick vi i alla fall ”boarda” och ett par timmar senare var vi äntligen framme i Guilin!

/Tove Arntzen

Tove försöker vila efter en lång flygresa.

På flygplatsen Pu Dong i Shanghai (Erica, Tove, Felicia,
Jasmine och Yasmina)

 

25/10 Framme i Guilin

Efter drygt två timmars flygresa kom vi äntligen fram till Guilins flygplats ca 22.00 på kvällen där vi möttes upp av Ricky, vår kinesiska kontaktperson. Från flygplatsen tog vi en buss in till Guilin City där vi sov de två första nätterna på Flowers Hostel. På väg till vårt hostel gick vi igenom en smal, mörk gränd vilket kändes lite läskigt och man fick nästan en skräckfilmskänsla. Vi var trötta, det var mörkt och våra näsor stötte på flera olika nya lukter. Inne på vårt hostel fick vi alla en liten chock över hur toaletterna var. Ett hål i golvet visste vi att det skulle vara men när vi kom fram kändes det ändå ovant och lite jobbigt. Vi vande oss dock snabbt och dessutom bodde vi ju bara där två nätter.

/Erica Ullström

 

Utanför Guilins flygplats.

 

Toaletten på Flowers hostel.
 

26/10 Första heldagen i Guilin

Följande morgon tog Ricky med oss ut på en av Guilins finaste restauranger med kinesisk mat. Där fick vi smaka på vår första Kina-frukost. De beställdes in flera olika rätter som vi fick välja på. På bordet stod bl.a. en hel kyckling som åts kall med huvud och fötter kvar (kinesernas sätt att visa att köttet är fräscht), mjuka bröd med en gul äggröra i, varm sallad och en del annat. När vi skulle beställa var vi nyfikna på vad en del saker var som såg goda ut på menyn men Ricky sa att vi inte villa veta vad det var. Eftersom alla vi tjejer var trötta sedan flygresan så var det lite väl mycket nya lukter och smaker att ta in under vår frukost. Att äta frukost med pinnar blev också en ny utmaning samt erfarenhet. När vi alla prövat de flesta rätter av det som beställdes in så var det dags att vandra vidare ut på stan.

Något som vi tidigt uppmärksammade här i Kina var att deras sätt att behandla fiskar, krabbor, sköldpaddor, ålar och höns inte motsvarar vår svenska uppfattning om djurens värde. Här läggs djuren ut i små plastbyttor på trottoarkanten för att sedan säljas som färsk fisk etc. Hönsen sitter i trånga nätburar, flera stycken tillsammans.

Vi fortsatte vår vandring igenom Guilin och fick njuta av en fin park, ”The Sun and Moon park”. Där fick vi se två berömda torn, ett i guld och ett i silver som vi självklart var tvungna att fotografera.

Vår dag fortsatte sedan med fler äventyr i staden, nästa stopp blev Guangxi Normal University. Det var ett före detta palats för kungen där det nu ligger i ett läraruniversitet. Under vårt besök hade vi en guide som visade oss runt på universitetet som pratade engelska men trots detta förstod vi inte mycket av vad hon sa. Efter rundturen fick vi själva bestiga ett berg för att få lite motion (vilket Linda uppskattade mest av alla) och se en fin utsikt. Hela Guilin är omringat av berg som ger känslan av en mur. Berget vi besteg är berömt för att vara det enda berget mitt i staden och har därför fått namnet Solitary Beauty Peak.
Vid foten av Solitary Beauty Peak låg en grotta, Reading Cave, där inne fanns det en bild på en kung för varje årtal. Nedanför bilden fanns en pall där man kunde knäböja och be en bön till ”sin” kung. Guiden förklarade att man skulle hålla händerna på ett visst sätt framför pannan, självklart var det många av oss som provade att be till ”sin” kung.

/Erica Ullström

Kycklinghuvud till frukost i Guilin.

Stairway to Heaven upp till Solitary Beauty Peak.

 

27/10 Shopping i Guilin och resan till The Village

Idag sov vi lite längre och åt en brunch på McDonalds. Vi var alla väldigt hungriga då vi ännu inte hade vant oss vid den kinesiska maten. Med mat i magen var vi redo för ännu en dag med shopping. Det spenderades mycket tid och pengar nere i ett köpcenter under Zhongxin square, där de hade oändligt mycket väskor, skor, underkläder och en hel del annat. Det var så stort där nere så att Jasmine och Yasmina gick vilse och missade tiden vi bestämt för att möta upp Ricky. Som tur var hade vi med oss mobiler så efter några sms lyckades vi lokalisera varandra igen. Ett par timmar senare var det dags att dra sig tillbaka mot vårt hostel och packa ihop alla saker. Vid 14-tiden började resan från storstaden Guilin till den lilla byn Fenyang. Resan innehöll flera intressanta upplevelser, t.ex. trafikkaos, ett tiotal hönor packade på en moppe och kossor gående längs vägkanten. Trafikkaoset var helt sjukt och kan inte liknas vid Sverige på något sätt, detta var vår första biltur i Kina och vi satt som på nålar hela resan. Alla, verkligen alla, tutar hela tiden, de kör om trots heldragen linje osv. En av de saker som chockade oss mest var att barnen, även de riktigt små, står på golvet på mopparna utan hjälm och håller i sig i backspeglarna.

Bilder från The Village

 

Vi utanför huset som vi bodde i.
 

 

Vår innehall. Det var hål rakt upp i taket så när det
regnade fick fisken i akvariet nytt vatten.

En av alla söta valpar som fanns i byn, vi döpte den till ”Puppy”.

Ett av byns få vrålåk! Kolla också gatuskylten på huset bakom.

 En bild från en annan del av byn.

Inte lika söt som ”Puppy” men ändå ett av våra husdjur.

28/10 Hongyan Village, Matou Shan Mountain, Fengyu River Boat, Fengyu Bridge, Första besöket i skolan

Hongyan Village var den första byn som vi besökte. Vi stannade inte där så länge utan Ricky ville bara visa upp den byn för att den är påkostad och fin och den byn man åker till om man vill visa upp något som är representativt för det här området.

Efter besöket i den lilla byn åkte vi vidare till ett stort berg Matou Shan Mountain som är 398 meter högt. Berget var mycket vackert och liknade lite grann ett hästhuvud till utseendet, det är för övrigt så det har fått sitt namn. För att komma upp till toppen fick vi gå uppför en massa trappor, totalt blev det 518 trappsteg. Det hann bli riktigt svettigt innan vi kom upp till toppen. Väl uppe på berget tog vi oss en välförtjänt utkikspaus med vatten och fotografering i massor.

När vi fick sätta våra fötter på säker mark igen så gick vi ner till den närliggande floden där en liten båt väntade på oss. Båten såg mera ut som en flotte med en snäll liten tant som puttade fart på flotten med hjälp av en lång bambukäpp. Vi njöt av vår mysiga båttur samt att de elever som ville prova på att ro fick så gärna komma upp och prova på. Självklart var Linda också nyfiken och ville testa. Det var skönt att ägna sig åt en något stillsammare aktivitet efter bergsklättringen.
När vi åkt klart på floden gick vi till en vacker bro, Fengyu Bridge, som gick tvärs över floden. På den lilla stigen på väg till bron såg vi bland annat en vattenmaskin av något slag som vi tyckte såg intressant ut. Uppe på bron fick vi smaka på torkad persimonfrukt, den smakade helt okej men alla föredrog färsk persimon.
På andra sidan bron stod vår snälla busschaufför och väntade på oss för att skjutsa oss vidare till Lianhua Town. När vi kom fram till Lianhua Town och fick se deras local market blev vi alla nog lite förvånade över hur billigt allting var, speciellt barnkläderna som det fanns mest utav. Linda passade på att införskaffa ett par söta barnskor till Lilla Skutt och Tove köpte ett par plasttofflor till duschen.

Efter den här lilla utflykten var det dags för lunch på The Village och direkt efter lunchen gav vi oss av till vårt första möte med våra blivande elever för de kommande veckorna. Vi i gruppen fick dela upp oss i två grupper, två stycken Tove och Felicia i den ena och tre stycken i den andra Jasmine, Yasmina och Erica
Jasmine, Yasmina och Erica fick åka 10 min med en liten buss till sin skola Shi Jiang Primary School. Väl framme fick vi vara med på en lektion och observera hur undervisningen går till här i Kina, det kan tilläggas att den var olik allt vi tidigare upplevt hemma i Sverige (detta skriver vi mer om i vår praktiklogg). Direkt efter att den första lektionen var över fick vi reda på att vi, var och en, helt oförberedda skulle hålla i varsin lektion för eleverna. Lite smått panikslagna och mycket nervösa gick vi in till våra olika klasser och ställde oss framme vid svarta tavlan. Redan när vi klev in genom dörren stod ca 30 elever prydligt uppradade i sina bänkar och sa i kör ”hello teacher”! De första lektionerna som vi hade gick inte så bra med tanke på att det var första gången somt att vi inte hade förberett oss någonting. I lärarrummet efter lektionen fick vi låna hem den lärobok som våra elever använder sig av för att kunna förbereda oss mer till våra kommande lektioner.

Tove och Felicia fick promenera rakt över den närliggande vägen vid The Village där deras skola Feng Yan Tian Shi Primary School låg. De hade fått exakt samma start som vi fått uppleva. På kvällen satte vi oss ned tillsammans för att dela med oss av våra tankar och utvärdera dagen som vi alla upplevt. Eftersom vi inte var förberedda på att hålla en lektion så gick lektionerna inte så himla bra. Linda sa att vi inte skulle ha för höga krav på oss såhär i början och komma ihåg att vi hade inte kunnat göra bättre med de förutsättningar vi hade. Så efter att vi hade pratat ihop oss lite och uppmuntrat varandra kände vi oss riktigt motiverade och positiva till att göra vårt allra bästa på våra kommande lektioner.

/Erica Ullström

 

Farlig var det faktiskt tidvis, rostiga trappsteg och 398 m rakt ner utan räcke.

Men framförallt var det jobbigt.

Sen fick vi njuta av stillsammare aktiviteter, en vacker tur 
på en flodbåt längs Fengyu river. Framför båten står föraren.
 

 

Erica ror båten. Ovanför hennes huvud ser ni berget som vi klättrade uppför.

Det var dock värt varenda steg för att få njuta av den här utsikten.
 

29/10 Lagade oil tea, chinese lesson 1, besök i Hengshan Yao zhai Village, Shopping på Lian Hua local market

Vi steg upp vid 9-tiden idag och åt frukost. Efter frukosten lärde Ricky oss hur man gjorde oil tea, ett te som är väldigt vanligt att kvinnor i Kina dricker för att hålla vikten. Man gjorde detta oil tea genom att krossa blommor och örter i en stekpanna med en stor tung träpåk. Efter det häller man på salt och olja sedan häller man över kokande vatten på blandningen och avslutar hela proceduren med att hälla allt detta i en sil och låta vattnet rinna igenom och ner i muggen. Detta var en intressant upplevelse som jag är ganska säker på att vi aldrig mer kommer att göra igen med tanke på hur teet smakade. Man skulle kunna likna smaken vid korvspad. När vi hade suttit och sippat på vårt te en stund blev det dags för en lektion i kinesiska och det var Ricky som var vår lärare. Lektionen var riktigt rolig, men dock inte så lärorik. Eftersom kinesiskan skiljer sig så mycket från svenskan så var det inte så mycket som fastnade. Vi hade knappt hunnit repetera den sista kinesiska glosan innan Ricky kom med ännu ett uppdrag som vi skulle utföra. Nu skulle vi åka till en närliggande by vid namn Hengshan Yao zhai. Den byn hade fått bidrag från staten att göra om sina hus till mer enhetlig och västerländsk stil. Husen där var i vit puts och helt plötsligt kändes det nästan som att vara någonstans vid Medelhavet. Om man då bortser från det vita stora kinesiska tornet som var belagt mitt i byn. Utsikten från tornet var helt fantastiskt! I byn plockade vi även några mandariner men tyvärr var de inte riktigt mogna så smaken var inte så god som vi tänkt oss.

När vi var klara i staden var det lunchdags på The village. Efter lunch åkte vi till våra respektive skolor för att hålla varsin lektion. När vi var klara kom bussen och hämtade upp oss för att ta oss till den beryktade Lian Hua local market där vi skulle inhandla vår middag för dagen. Det blev en hel del grönsaker till en början med sedan hade Jasmine bestämt att vi skulle äta fisk till middag. Vi fick själva välja ut vilken fisk vi skulle ha, sedan blev den stackars fisken placerad levande i en plastpåse för att vägas. Efter det blev den utsläppt bara för att bli brutalt mördad av handlaren så att vi skulle kunna få med den hem. Efter fiskmordet åkte vi hem och började tillaga vår middag. Kocken fick dock göra det mesta jobbet när det kom till fisken eftersom den behövde rensas. När fisken var rensad och uppskuren i ”filéer” blev den doppad i chilisoya och mjöl och lades sedan i frityrolja. Till fisken blev det grönsallad och ris såklart. När maten äntligen var klar var det inte många av oss som åt av fisken då de tyckte att den smakade akvarium. Men grönsalladen åt vi alla av!

/Jasmine Lundberg

 

Här har ni en kopp oil tea, som tyvärr smakade lika illa som det ser ut.

Hengshan Yao zai – Minority Village
 

 

30/10 Confucius temple och Guangong temple, chinese lesson 2, lagade dumplings

Idag besökte vi två olika tempel i staden Gongcheng. Confucius temple och Guangong temple. Först var vi och besökte Confucius temple, som byggdes till minnet av den kinesiska filosofen Confucius, en väldigt lärd person, som ses som Kinas första lärare. Vi tyckte att det skulle bli spännande att besöka tempel eftersom att vi har pratat lite om det i religionskursen. Vårt första intryck av Confucius temple var positivt och när vi kom in fick vi först se oss lite omkring. Sedan gick vi in i ett rum där det fanns jättestora figurer till avbilder av Confucius och hans fyra lärjungar. Där tände vi tre rökelser och satte oss ner på knäna och bad tre önskningar var. Sedan gick vi till templets gård och matade fiskar. Det var roligt för fiskarna var jättestora och hur många som helst så där lyckades vi roa oss en liten stund innan vi gick till nästa tempel. På vägen dit köpte vi rökelser eftersom de var billigare än de man kunde köpa inne i templet.
Det andra templet som vi besökte hette Guangong temple. Här fanns det väldigt många rum med olika gudar i varje rum som man kunde be till. Självklart satte vi oss ner på knä och bad till vissa av dem. Det var väldigt intressant, lärorikt och spännande att få se två olika tempel. Man hade verkligen med sig en känsla av inre lugn när man gick därifrån. 

När vi varit spirituella färdigt var det lunchdags så vi åkte tillbaka till The Village och åt. Efter lunch åkte vi till våra respektive skolor för att hålla två lektioner var. Det är skönt med lite mjukstart på praktiken såhär i början för det är mycket ansträngande att planera lektioner och sedan stå i centrum inför så många ögon och öron. Nästa vecka drar det dock igång på allvar.

Efter lektionerna åkte vi tillbacka till The Village, och hade kinesisklektion nummer två. Vi hade verkligen superkul, vi fick bland annat lära oss att pruta på kinesiska och lite andra användbara fraser som exempelvis ’jag saknar dig’. Kinesiska var nog inte vår starka sida, men det var väldigt kul och vi gjorde så gott vi kunde. Sedan lärde vi även Ricky lite användbara svenska fraser. Med bara några ord kunde han bilda egna meningar, vilket vi blev chockade över. Han var väldigt duktig! Sedan hade han även en liten genomgång med oss om vad våra namn betydde.

På kvällen fick vi ännu en gång laga till vår egen middag fast denna gång fick vi inte helt fria händer, vi skulle laga dumplings. Dumplings är ungefär som små piroger, alltså deg med fyllning i. Vi satt i ca två timmar och kavlade ut små degklumpar för att sedan lägga i lite fyllning och vika ihop dem till små halvcirklar. Vi hade två olika fyllningar, en med vitlök, ägg och gräslök och en med kött, rotfrukter och lök. När alla dumplings var klara så ångkokades dem och resultatet blev väldigt gott. Vi lagade så många att de serverades i flera dagar efteråt, varma, kalla, friterade eller kokade.

/Yasmina Estay & Tove Arntzen

Confucius tempel.

  Masstillverkning av dumplings. 
 

 

31/10-1/11 Helg 1 i Yangshou

På lördag morgon åkte vi till Yangshou, som är en lite större stad som ligger ca. en timme med bil från Fengyang. Vi hann endast äta frukost här ”hemma” innan vi skulle åka. Isabella, som är grundaren till hela volontärcentret, åkte med oss på ditresan.

När vi väl kom fram till Yangshou checkade vi in på Flowers Hostel. Vi hade blivit rekommenderade det av några tyska tjejer som vi mötte på Flowers i Guilin och tänkte att det var bra att ta ett hostel som vi kände till sen innan. Vi lämnade vårt bagage där och gick sedan för att äta på McDonald’s, vilket alla längtade till eftersom maten här på The Village hunnit bli lite enformig (ris är verkligen basföda här i Kina). Efter lunchen gick vi direkt på en shoppingrunda i staden, vi shoppade en massa typiskt kinesiska souvenirer bl.a. en massa pergamentsrullar med målningar och kinesiska tecken på som alla tyckte var fina. 

Efter shoppingturen fixade vi till oss lite, det var första gången de flesta av oss sminkade sig i och hade på sig lite snyggare kläder sen vi kom fram till Kina så vi kände oss riktigt fina. Allt detta för att vi skulle åka och se en föreställning som heter Impressions of Liu Sanjie. Vi hade hört mycket bra om den här föreställningen innan, vi blev bl.a. rekommenderade den redan innan vi åkte av en kinesisk tjej som besökte oss i skolan. Föreställningen bestod av 700 skådespelare som sjöng och skådespelade på en scen som bestod av en flod som låg omringad av stora berg. Allt detta ljussattes på olika sätt som gjorde det hela mycket vackert och pampigt. Regissören till föreställningen har bl.a. regisserat OS invigningen i Peking samt filmen Hero.
Med tanke på vem regissören var hade vi ganska höga förväntningar på föreställningen. Den var mycket fin men vi hade nog förväntat oss lite mer. En orsak till att vi inte var överförtjusta kan också ha varit det faktum att vi inte förstod så mycket av själva handlingen. På vägen till föreställningen träffade vi dock en kines som var bra på engelska så han förklarade för oss att handlingen innehöll en massa små kinesiska historiska berättelser.

Efter föreställningen var vi jättetrötta och återvände till Flowers hostel, men när vi kom fram till vårt rum upptäckte vi en massa insekter och när vi började leta efter fler insekter såg vi också att våra sängkläder luktade som om de redan använts och de såg allt annat än rena ut. Vi gick och pratade med personalen i receptionen och förklarade för dem vad problemet var och de föreslog att vi skulle kolla på ett annat rum och det gick vi självklart med på. Men när vi hade sett tre olika rum med samma insekter och lika smutsiga lakan beslutade vi oss för att checka ut från hostelet och ta in på ett annat hotell. Yasmina, Jasmine och Felicia skickades ut på jakt efter ett nytt billigt hotell, vilket inte var lätt eftersom de flesta hotellen var fullbokade vid den här tiden på dygnet. När de väl fann ett hotell sms:ade de Linda och frågade om det var för dyrt med 150 yen/pp, till allas vår lättnad tog hon då ett beslut på att detta var en mindre nödsituation och att det fick kosta vad det ville för bland alla insekterna kunde vi ju inte sova. Vi tog då all packning och gick över gatan till ett riktigt fint hotell (tror det var 4-stjärnigt) som ändå bara kostade ca 900:- totalt för alla. I stället för att sova alla sex tillsammans fick vi tyvärr dela upp oss i tre olika rum, men det viktigaste var att slippa sova med alla insekter.

På morgonen gick vi och åt en riktig god frukost på en västerländsk restaurang. Vi satt ute och åt och beställde varsin American breakfast som bestod av scrambled eggs, yoghurt med frukt, toast med sylt, juice och kaffe. Efter frukosten mötte vi upp Ricky för att åka på en cykeltur.
Tove och Felicia samt Erica och Yasmina valde att cykla på tandemcykel och Jasmine, Linda och Ricky på vanliga cyklar. Vi cyklade från Yangshou och Big Banyan Tree, en tur som tog ca en timme. Då trafiken är minst sagt kaosartad överallt gav Ricky oss tre tips innan vi började cykelturen: 1. Följ mig! 2. Stanna inte mitt i gatan! 3. Få inte panik! Lätt panikslagna av tipsen gav vi oss vinglande iväg på ostadiga skramlande cyklar. Visa av oss tyckte det var lite obehagligt och läskigt när vi kom fram till trafikerande gator, som vi blev tvungna att korsa. Väl framme vid målet var det som en park där vi fick se ett enormt träd som egentligen bestod av kanske tio träd som hade vuxit ihop med varandra. Vi såg även fyra söta apor, som satt fängslade med kedjor kring fötterna och var klädda i kinesiska kläder. Tanken var att man skulle få ta kort tillsammans med aporna för en avgift, men vi vägrade stödja denna typ av affärsverksamhet. Vi stannade där i ca en timme sedan vände vi och cyklade tillbaka till Yangshou. På vägen tillbaka gick det mycket bättre, då vi hade vant oss och inte var lika rädda. Efter cykelturen gick vi och åt lunch som skulle bli den sista västerländska måltiden innan en ny ”risvecka” skulle börja. Efter en kort shoppingtur åkte vi tillbaka till The Village igen. Det här var en rolig helg med många nya upplevelser och som innehöll mycket dramatik på olika sätt.

/Yasmina Estay 

Alla samlade framför Big Banyuan Tree.

 Från föreställningen Impressions of Liu Sanjie.

4/11 Spontanlunch i Gongsheng med stadens utbildningsstyrelse.

Idag hade Tove en tidig morgonlektion medan de andra hade sovmorgon. Vid 9-tiden kom dock Linda instormandes i rummet efter ett kort samtal med Isabella, en av våra kontaktpersoner. Hon hade fått reda på att det skulle komma folk på besök om 30 minuter som var ansvariga för all utbildning i Gongsheng. De trötta tjejerna fick hoppa upp ur sängen och fixa till sig lite snabbt innan gruppen på ca 25 personer folk kom. De verkade inte kunna så mycket engelska trots deras position i samhället men i slutet av besöket ville ”chefen” bjuda med oss på lunch. Vid 12-tiden gick bussen in till staden Gongcheng och vi var lite nervösa inför lunchen på grund av att våra tidigare restaurangbesök slutat med några oroliga magar… Lunchen flöt dock på utan större missöden och vi fick prova på en ny dryck, nämligen mjölk med äppelsmak. En annan annorlunda sak var att alla vi tjejer satt i ett rum medan männen satt i rummet bredvid. Det var alltså ingen vanlig restaurang utan det var rum med ett till två bord i varje. En tjej vid vårt bord påpekade att vi åt så lite och eftersom vi kände oss lite oartiga drog Linda en vit lögn och sa att vi inte brukar äta så mycket lunch i Sverige. Tur att inte Ricky var där eftersom han sett oss äta lunch på McDonalds .

/Tove Arntzen

Det blev många nyfikna frågor om Sverige. Kvinnan i röd kavaj är Isabella.

Några av alla kinesiska rätter som dukades fram.
 

7/11-8/11 Helg 2 i Yangshou

Vi steg upp klockan 8.30 så vi skulle komma in tidigt till Yangshou. När vi anlände ca 1,5 timme senare checkade vi in på hotellet och begav oss sedan till Mc Donald’s för att äta lunch, det var en efterlängtad måltid efter ytterligare en hel vecka med ris, ris och åter ris!

När vi hade mumsat färdigt fick vi vänta ett tag på att nästa buss skulle hämta upp oss och ta oss till Yang Di town (ca 1 timme utanför Guilin) där vi skulle starta vår flodtur längs Li-river. I bussen satt en chaufför och en guide som vi ansåg var lite skum. Han var väldigt pratglad och stressig samtidigt som han tuggade fragma. Med tanke på hans utseende och frisyr fick han snabbt namnet ”Igelkotten”. Efter en lång, kaosartad bussfärd som tidvis gick på vägar som bestod av lera, stora stenar och ett brant stup rakt ner utan räcke, kom vi äntligen fram. Så fort vi klev av bussen fortsatte dock kaoset i form av gamla tanter som försökte sälja på oss nötter, frukt och vatten. Eftersom de sprang efter oss, skrek och tryckte upp deras varor i ansiktet på oss blev vi enbart irriterade på dem och gick istället och satte oss i våra små båtar. Vi fick dela upp oss fyra och två då det inte fanns plats för hela gruppen att sitta i en och samma båt. Det blev Linda, Erica, Felicia och Yasmina i ena båten och Jasmine och Tove i den andra. I den andra båten klev två brittiska tjejer ombord, men de hoppade sedan av tillsammans med Igelkotten för att äta mat på en restaurang som låg vid sjön. Under båtfärden skådade även Tove och Jasmine att deras chaufför hade en kolsvart hand som dessutom var hårdhudad. Efter ca en timmes båtfärd började det faktiskt bli lite långtråkigt så vi fick be chaufförerna gasa på lite mera. Vi klev av båtarna i XingPing Town och kände oss nöjda med turen längs Li-river som bjöd på fantastiskt landskap med många höga, vackra berg. Hela båtfärden tog allt som allt cirka två timmar och det var väldigt fint och fridfullt. När vi kom i land igen var det fullt av kineser överallt och vi träffade även på en och annan kossa som stod vid vägkanten. Den svarthandade chauffören tog oss tillbaka till vår buss som då körde oss tillbaka till hotellet igen.

Nu var det dags för shopping men några ville hellre gå till hotellet ett tag och ta det lite lugnt så gruppen splittrades under eftermiddagen. Vi möttes upp igen klockan 19.00 för att äta middag tillsammans. Vi valde en västerländsk restaurang såklart och vi beställde antingen pizza eller pasta, även denna måltid var mycket god.
När vi alla ätit klart och betalat notan så splittrades vi återigen eftersom vi ville gå och shoppa på olika ställen. Vi möttes upp en gång kl. 22.00 men sen gick vi återigen åt olika håll och shoppade och prutade ända fram till klockan 01.00 på natten då vi trötta i både fötter och ryggar stupade i säng.

Nästa morgon serverades frukost på hotellet mellan 6.30-9.30, vi tog dock en liten sovmorgon och var uppe vid frukosten klockan 9.00. Vi hade valt västerländsk frukost och blev serverade rostat bröd, äggröra, bacon, yoghurt, juice och kaffe. Därefter gav vi oss återigen ut för att shoppa upp de sista pengarna och vi alla shoppade tills vi knappt orkade stå upp längre. Tur var väl det att bussen kom och hämtade upp oss alla igen klockan 16.00 igen och körde oss tillbaka hem till The Village.

/Jasmine Lundberg

Så här såg båtarna vi åkte med ut

 

 

En fiskare med sina jaktörnar Det vackra landskapet längs Li-river.

Några söta kreatur som svalkade sig i floden.

 

10/11 Besök på Lian Hua Middle School

När Jasmine, Yasmina & Erica inte skulle göra sin praktik på Lian Hua Middle School sade rektorn på den skolan att han ville att vi skulle komma och hälsa på och undervisa en varsin sjua där. Han ville så gärna att eleverna på hans skola också skulle få ta del av vårat besök och på så sätt ge sina elever mer internationella kontakter.

När vi kom fram till skolan fick vi vänta ganska länge inne på engelsklärarnas arbetsrum. Kl. 9.50 spelades en liten melodi i skolan högtalarsystem, melodin talade om att det var dags för HELA skolan att samlas på skolgården för den dagliga morgongymnastiken. Vi hade sett elever på andra skolor göra samma program och då vi tyckte att det såg så roligt ut bestämde vi oss för att vara med och delta. Det var riktigt kul men vi vart också ganska uttittade av nyfikna elever. Efter morgongymnastiken kom skolans alla engelsklärare och hämtade oss och tog oss till våra respektive klassrum. Eleverna visade att de var mycket nyfikna på oss men frågade inte så mycket på grund av kommunikationssvårigheter.

Då vi, redan innan vi kom till Kina, känt att bara det faktum att ställa sig ensam inför en hel klass med mindre barn och undervisa, skulle bli en stor utmaning kändes tanken på att ha så pass vuxna elever som årskurs sju lite skrämmande. Undervisningen gick olika bra för oss alla, för vissa gick det helt okej och för andra gick det jättebra, oavsett så blev det ytterligare en minnesvärd erfarenhet för var och en av oss.

/Felicia Aspensjö

Morgongymnastik för hela skolan, vi var också med.

 

Barnens sovsalar på skolan. Tre våningssängar i varje rum, tre
barn i varje säng i två våningar = 18 barn som delar på ett rum.
Och nej, de har inga madrasser

Barnens kläder fick inte plats i de små sovsalarna så de hängde snyggt och prydigt på rad utanför.

 

Hade vi vetat att näten på barnens pingisbord bestod av  tegelstenar hade vi köpt med oss några nät till dem.

 

28/10-13/11 Praktik på Fengyan Tian Shi Primary School

Felicia och Toves praktik gjordes på Fengyan Tian Shi Primary School, en liten skola med ca 300 elever och ett litet antal lärare. Skoldagarna ser ut så att barnen börjar runt 8 på morgonen och går hem runt 11 för att äta lunch, sedan kommer de tillbaka och har lektioner till halv 5 med tio minuters rast mellan lektionerna. Klassrummen ser mer ut som lagerlokaler med trasiga fönster och smutsiga golv. Bänkarna är uppställda på rad och läraren står på en platå framför en ojämn krittavla.

Felicia undervisade årskurs 1, 3 och 5. Tove undervisade årskurs 2 och 4. Tillsammans undervisade vi Kindergarden class fast på olika tider. Första lektionen var för båda något helt nytt, vi var inte så förberedda på vad som kom. Barnen var väldigt disciplinerade och när vi kom in i klassrummet ställde alla barnen sig upp och skrek ”hello teacher” i kör. Det tog ett tag för oss att komma in i lärarrollen eftersom den skiljer sig väldigt mycket jämfört med Sverige. Det vi snabbt insåg var att de äldre barnen kunde ganska många ord och mycket grammatik men har stora kommunikationssvårigheter. De yngre barnen kunde inte säga mycket mer än ”hello”. Att undervisa Kindergarden var väldigt svårt och det största hindret i undervisningen var att vi inte kunde berätta vad saker och ting betyder. Vi kunde inte få så mycket hjälp från de ordinarie engelsklärarna heller för deras engelskkunskaper var i princip begränsade till det som fanns i läroböckerna.

Under praktiken har vi försökt att lära eleverna mycket grunder i engelska språket t.ex. alfabetet, siffror, kroppsdelar, färger, djur, klassrumsmaterial m.m. Med de äldre barnen har vi försökt fokusera på flyt i texter och framför allt uttal och lite kommunikation. En undervisningsmetod som används flitigt i kinesiska skolor är att eleverna ständigt upprepar det läraren säger i kör. Eleverna är inte lika blyga och kan ställa sig framför klassen utan problem, detta utnyttjade vi genom att låta eleverna prata en och en så att vi kunde höra uttalsfel och försöka rätta till dessa. Under flera av lektionerna har vi haft med oss en kinesisk lärarstudent som heter Cherry, hon har hjälpt till att översätta vissa saker åt barnen vilket var bra. Tidvis tyckte vi dock att det kändes jobbigt att hon var med för hon var ganska kritisk till oss och gav oss inte mycket positiv feedback. Detta beror nog till största del på att hon är så van vid kinesiska undervisningsmetoder och vi har försökt föra in något nytt i klassrummen.

Den här praktikperioden har varit en väldigt rolig och givande erfarenhet. Det har varit kul och spännande men i början var det lite nervöst eftersom vi aldrig tidigare har gjort något som ens kommer i närheten av detta. Något som varit svårt är att komma på saker att lära barnen då allting måste vara väldigt enkelt och fantasin dör ganska snabbt. Sammantaget har det dock varit en otrolig erfarenhet som vi tror att vi kommer ha stor nytta av i framtiden.

/Tove Arntzen & Felicia Aspensjö

Tove undervisar barn i åk 2.

Felicia undervisar barn i åk 5.

28/10-13/11 Praktik på Shi Jiang Primary School

Från början var det tänkt att Jasmine, Yasmina och Erica skulle vara på Lian Hua Middle School som är en högstadieskola med ca 900 elever och är vana vid internationella volontärer på besök. Efter ett besök på skolan fick vi tyvärr reda på att barnen skulle ha självstudier och examinationer under hela vecka 46. För att få mer kontinuitet blev vi då flyttade till en annan skola som ligger ca tio minuter med bil från The Village fast åt andra hållet.
Skolan består av ca 600 elever, mellan åldrarna 6-12 år. Vi var de första volontärerna som kommit dit för att undervisa.

Under praktiken undervisade Jasmine två olika klasser i årskurs 5, Yasmina undervisade två klasser i årskurs 3 och Erica undervisade årskurs 4 och 6.
Första lektionen gick sådär, vi var ovana, oförberedda och visste inte vad vi skulle lära ut. Första lektionen följande dag gick något bättre men dock insåg vi att mer träning behövdes. Efter några dagars undervisning hade vi dock kommit in i sättet att undervisa och att överhuvudtaget undervisa och det började gå allt bättre. Det vi har fokuserat på när det gäller undervisningen är kommunikationen och uttalet. Vi har även jobbat en hel del med böckerna. Som undervisningsmetod använde vi oss mycket av kroppsspråk och bilder på svarta tavlan. Till vår hjälp med översättning och kommunikation med lärarna och ibland även eleverna har vi använt oss av Cherry, en kinesisk lärarstudent. Vi tycker att Cherry har varit till bra hjälp, hon har givit oss konstruktiv feedback på våra lektioner, samt hjälpt oss att överbygga vissa språksvårigheter.

Vi tycker att praktiken på Shi Jiang Primary School har varit mycket lärorik men även tuff och krävande samtidigt som det har varit extremt roligt. Såhär i efterhand känns det som om det var en stor utmaning vi blev ställda framför. Nu när vi ser tillbaka på dessa veckor ser vi att vi alla har vuxit som personer. Resan i allmänhet och praktiken i synnerhet har givit oss unika erfarenhet som vi kommer att ha stor nytta av i framtiden. Vi ser framemot att komma hem och se svenska skolan med nya ögon.

/Jasmine Lundberg, Yasmina Estay & Erica Ullström

Yasmina undervisar barn i åk 3.

 Erica undervisar barn i åk 6.

Jasmine undervisar barn i åk 5.

Barnen har idrottslektion.

13-15/11 Sista helgen i Guilin och hemresan

På fredagen hade vi våra sista lektioner på förmiddagen och efter några känslomässiga avsked till barnen i skolan åkte vi hem och började packa inför resan till Guilin. Vi åt lunch tillsammans med de andra på centret och gav lite presenter till dem som hjälpt oss på olika sätt under dessa tre veckor (kockarna samt Isabella, Ricky och Cherry). Efter lunchen var det dags att bära ner väskorna till bussen och då stod några av barnen från byn nere vid bussarna och väntade för att de ville säga hejdå. De satt där och väntade ända tills vi åkte iväg. Det var lite vemodigt när vi åkte iväg och de stod och vinkade och skrek ”bye bye” efter oss när bussen rullade iväg. Till slut var vi i alla fall på väg men efter ungefär halva vägen skulle vi filma lite men hittade inte filmkameran och det började gå upp för oss att den, tillsammans med all inspelad film, nog hade blivit kvar i byn. Vi ringde till Ricky och han konstaterade att den stod kvar i ett av rummen och insisterade på att åka de tre timmarna (enkel väg) till Guilin nästa dag endast för att lämna kameran till oss. Vi kände oss alla som bovar som skulle låta honom göra det men vi tänkte att vi fick komma på en annan lösning när vi kom fram.

Efter ännu en galen bussfärd, med tusentals tutningar som fortfarande ekade i öronen och mängder med kolsvarta avgaser kvar i näsan, kom vi fram och checkade in på vårt hotell. Vi tog en kort sväng på stan för att äta lite och gick sedan tillbaka till rummen för att duscha och ta det lite lugnt innan vi gick ut igen för att hitta ett bra ställe att äta middag på. Några ville ha kinesisk mat och några västerländsk och eftersom vi inte ville dela på oss bestämde oss för att hitta en som hade både och. Vi letade väldigt länge för att vi hade bestämt oss för att lyxa till det lite såhär sista kvällen, det tog dessutom lite extra tid eftersom vi gick in i en hel del affärer på vägen. Till slut hamnade vi på en restaurang som verkade jättefin och som hade både kinesisk och västerländsk mat men maten var inte alls bra! För det första hade de inte allting som stod på menyn, ingen kinesisk mat alls och mycket av den västerländska maten var också ”slut” och deras ursäkt till det var att kineser inte gillar den maten. Till slut stod det klart att vi inte hade så mycket annat val än köttbit eller pizza. Båda valen skulle visa sig näst intill katastrofala. När vi fick in maten så smakade den inte alls bra och vi alla fick inte ens den pizzan de hade beställt utan servitrisen sa att de tagit en annan pizza för att utlänningar brukar gilla den, vi satt helt förstummade och beslutade oss för att vi inte skulle betala för de två pizzorna som vi inte ens beställt och det gick de med på. När vi väl skulle betala visade det sig att de på just denna restaurang la på 15% på notan för service, detta ledde till en smärre cirkus när notan skulle betalas. Det var en nitlott men vi lät inte kvällen bli förstörd för det. När vi kom ut från restaurangen började affärerna stänga så vi gick och satte oss på en bar mittemot hotellet. Tre av oss var kvar ett par timmar och snackade, spelade kort och hade det trevligt. De andra tre gick tillbaka till hotellet för att få lite sömn. På hotellet skulle vi be om toalettpapper innan vi gick upp till rummet men receptionisten fattade ingenting och vi fick göra en liten charad. Till slut fick vi papper och kunde gå och lägga oss.

Nästa dag gick taxin till flygplatsen inte förrän vid 16-tiden så vi hade ett par timmar på stan för den absolut sista shoppingen innan vi skulle åka. Tre av oss shoppade en hel del men vi andra var helt slut och satt på McDonald’s större delen av tiden. Under dagen träffade vi även Ricky som kom med kameran och det kändes väldigt jobbigt att han hade åkte så långt bara för vår skull. När Linda ringde honom kvällen innan och föreslog att han kunde skicka kameran med en taxi som vi skulle betala för sa han att han ändå ville passa på att träffa några vänner i Guilin men så var inte fallet. När han hade lämnat kameran och sagt hejdå åkte han tillbaka till byn igen. Han sa att huvudsaken var att vi var glada, hur snäll som helst! Tyngda av dåligt samvete gick vi till en Kappa-affär och köpte en tröja till honom i de svenska färgerna och med texten ”Kingdom of Sweden” på, vi tänkte att det skulle få honom att minnas oss (både på gott och ont kanske ). Senare kom även Isabella som även hon valde att åka två timmar med buss från Yangshou bara för att säga hej då och ge oss varsin present, också hur snäll som helst! När vi sagt hej då för sista gången gick tre en omväg hem för att köpa en videokamera och Linda, Tove och Felicia skulle gå direkt tillbaka till hotellet men på vägen såg vi en farbror som satt på gatan och tiggde med en liten flicka. Hon var så söt och vinkade till oss så vi fick tårar i ögonen och bestämde oss för att göra en sista god gärning innan vi lämnade stan. Vi gick och köpte en leksak och MASSOR av godis och en festis till den lilla flickan. När vi gick fram och lämnade alltsammans blev vi mötta av de mest lyckliga och tacksamma par ögon vi upplevt i våra liv. Nöjda och glada gick vi slutligen tillbaka.

Till flygplatsen var vi tvungna att åka i tre bilar för att få plats med all packning. Alla hade en stor väska som handbagage förutom den vanliga väskan. Vi hade sett till att vara på flygplatsen i mycket god tid för att hinna väga bagaget själva och packa om ifall det skulle visa sig att vi hade massa övervikt. Vi kunde konstatera att några av oss hade några kilos övervikt men andra låg under 20-kilosgränsen så sammantaget borde vi klara oss utan att behöva betala dyrt för övervikt. Vi kunde alla senare checka in utan några problem alls. Första flygetappen tog ca 2½ timma och vi landade i Shanghai vid 23-tiden på kvällen och åkte direkt till flygplanshotellet och spenderade ca fem timmar där innan vi åkte tillbaka till vår terminal och checkade in till den längsta flygningen. När vi ska boarda ser vi att alla har fått platser på olika rader och Linda gick direkt och klagade. Efter envisa argumentationer mellan Linda och incheckaren lyckades de fixa så att Jasmine och Yasmina samt Erica och Felica fick sitta två och två bredvid varandra men de kunde inte ordna två platser till bredvid varandra så Tove och Linda satt fortfarande satt helt ensamma. Vi började med att fråga två andra passagerare ifall de kunde tänka sig att byta men de satt på kanten och ville såklart inte byta till en plats i mitten. Då blev Linda riktigt irriterad och sa till en flygvärdinna att hon reste med elever och några av dem var flygrädda, däribland jag och att jag därför verkligen inte kunde sitta själv. Efter 5 min kom hon rusande och sa att hon lyckats fixa platser till oss på fösta raden precis bakom första klass. Mycket bättre platser än de vi hade från början, med mycket benutrymme och inga andra flygstolar framför som kunde fälla ner sätena på oss. Det lönar sig att vara envis . Flygresan tog 13 timmar så det var lite segt men det gick ganska snabbt ändå eftersom vi hade varsin TV med många filmer att välja mellan och olika TV-spel osv. att fördriva tiden med.

Vi mellanlandade i Zürich och där fick vi stressa lite för vi hade bara ca en timme på oss och det är en väldigt stor flygplats. Vi hann dock fram i tid och det flyget tog bara drygt två timmar. Här var det ingen som kunde sova eller slappna av, alla var nervösa och förväntansfulla på att komma av planet och få träffa familjen igen. Vid halv 8 hade vi äntligen kommit fram till Arlanda och fått vårat bagage så då gick vi ut och mötte de som skulle hämta oss. Det blev ett kärt återseende och vi sa hejdå till varandra innan alla åkte hem till sitt.

/Tove Arntzen

Fin soluppgång på hotellet i Shanghai.

Snart hemma...

Slutord

Ja, tre veckor och mängder av intryck och upplevelser senare kände vi oss alla ganska lättade när vi fick kliva av planet på Arlanda för att sedan få åka hem och njuta av rena golv, varma hus och riktiga toaletter. Resan till Kina har varit oerhört givande på alla sätt. Vi har fått en glimt av storstaden Shanghai, vi fick utforska den medelstora staden Guilin, spendera två hela helger i turiststaden Yangshou och vi fick bo och leva nästan tre veckor i den lilla fattiga byn Fengyang. Denna variation har givit en relativt bra insikt i några olika sätt att leva i detta enorma land. Att vi dessutom levt så tätt inpå kineserna i deras egen hemmiljö har också gjort att vi fått tagit del av mat, seder, språk, tankesätt och värderingar på ett sätt som man i vanliga fall inte riktigt får insyn i.

När det gäller elevernas praktik så har de fått med sig en unik erfarenhet och det som har varit mest givande för mig som lärare och handledare är att få ha tagit del av deras snabba utveckling. Deras personliga resa har varit oerhört spännande att följa, från att de första dagen ställde sig livrädda framför 30 kinesiska barn och visste varken ut eller in till att ha samlat sig, hittat strategier för att nå fram utan muntlig kommunikation och till slut faktiskt nå resultat med barnen. De har alla tagit sin uppgift på största allvar och lagt ner tid och energi på att planera och genomföra sina lektioner. Min förhoppning är att några av dem fått blodad tand och motivation till att satsa på att vidareutbilda sig till lärare i framtiden.

Projektarbetet, som var den andra stora uppgiften att genomföra, fick vi tänka om lite kring. När vi varit på skolorna några dagar och såg vilken skillnad det är på elevernas kunskapsnivåer och lärarnas språkkunskaper där och här hemma kändes det alldeles självklart att istället genomföra en jämförande studie på engelskundervisningen på två skolor i Kina med två i Sverige. För att avgränsa studien ligger fokus på åk 5 i båda länderna. Efter att ha tagit fram frågor och intervjuat lärare och elever i Kina började eleverna känna att det skulle bli mycket intressant att få komma hem och besöka en åk 5 här hemma och kunna se på den engelskundervisningen med helt andra referensramar. Jag ser verkligen fram emot resultatet av deras arbete med spänning.

Slutligen vill jag bara konstatera att det varit oerhört mycket jobb med denna resa och det finns fortfarande lite kvar att göra men när man väl är på plats och märker att allt flyter på och den totala upplevelsen av resan överstiger förväntningarna känns det som om varenda arbetstimme, förberedelsemöte, förberedda handlingsplaner för allt möjligt och omöjligt, samtal, dubbelkoller, trippelkoller, slit och släp före resan är så oerhört mycket värt när man sen väl på plats.

Allra, allra sist vill jag tacka mina fem fantastiska elever för att de, med deras engagemang och positiva anda, bidrog till att göra resan så bra som den blev och så vill jag tacka mig själv för att jag med mitt engagemang och arbete före och under resan såg till att resan blev så bra som den blev .

/Linda Rainsson – Projekthandledare